tisdag 20 juli 2010

Det var en gång.....ja nu blir en saga...

Min mor använder inte bil och har inget körkort och min far hade inte heller körkort och fick två söner som är något mer bilintresserade än sina föräldrar, ja min mor undrar fortfarande var vårt fanatiska bilintresse kommer ifrån.......

Jo.. tillbaka till "sagan", min mor cyklade på ett av sina ärenden genom staden (Kalmar) då alltså och på trottoaren utanför sjöfartsmuseet får hon se ett litet knyte som ligger och hon stannar.

Hon plockar upp det lilla knytet som visar sig vara ett gosedjur och hon tar med den hem, och lite senare visar hon den för mig när jag är där på besök.

Klart vi ska hitta ägaren blir dagens viktigaste uppgift och när jag åker hem så lägger jag upp en liten annons på Blocket....ja finns det nåt ställe där folk spanar in saker så är det just där och rubriken lyder: Saknar någon mig?



Efter kontakter med flera folk men ingen som verkar sakna lille knytet så kommer plötsligt ett mail och nu är det plötsligt någon som saknar knytet väldigt mycket.....

Så kontakt knyts och adress utbytes och min mor får ett telefonsamtal och förbereder resan för lille knytet som får första klassbiljett hem åkandes i ett grönt paket från postverket, och hade detta nu utspelat sig på 1970 talet så hade nog knytet fått åka i en post Tjorven..........................




Lite trångt...varmt...och ingen catering på den resan och ingen Tjorven...men en lång resa genom Sverige blev det iallafall och ett svarsmail kom idag med en glad hälsning och bilder på en lycklig liten son som återfått sin Poppen som knytet faktiskt heter, fast han sa det inte själv trots att vi frågade, han var nog lite blyg....men slutet gott allting gott och snipp snapp snut så var sagan slut.













3 kommentarer:

Larsson sa...

Ja, det var ju en trevlig liten berättelse hur det kan gå om man bryr sig lite mera...

one designer sa...

lovely car!

Anonym sa...

Bilen finns i livet och är i trafik!

//Olle Möllheden