Visst är det så att vi längtar...efter lite sol lite gröna omgivningar för sån är jag och riktigt längtar till våren och värmen och bara just därför så kan man ju inte låta bli att titta lite i fotoalbumen och då fastnade intresset för Ronneby då vår Moccis fick gassa sig i 100% solsken och vi andra gömde oss i skuggan ibland....fast solen är rätt go att vistas i men en hel dag inte riktigt vad man rekommenderar=)
När man ringde efter taxi förr så kunde man få se en sån här köra upp på gatan, visst var det betydligt roligare och intressantare att beställa taxi på den tiden.
Maffiga backspeglar och rätt stuk är en förutsättning och notera varningsljusen på taket som brukade sitta på bärgningsbilar förr i tiden.
Bilder av A W 1978
Man kan ju bli insnöad och grotta ner sig i närmaste snöhög....men.....
Visst snöar det och man får skotta snö och eländas med halt vinterväglag men man ska inte låta detta göra en nedstämd så GB gubben lyser upp tillvaron för oss frusna bloggläsare för även om han står för försäljning av varor som är kalla så kan man ju inte låta bli att bli glad när man ser honom, man liksom tänker på sommar och sol.
Sååå hatten av för våren och vi hoppas att den inte dröjer för länge med att komma.....
Namnet verkar kanske bekant och jodå vi har tagit upp det tidigare
Då och då springer man på bilder som leder vidare i oväntade och förväntade riktningar och här ser man tre av Sunnamejeriets lastbilar och en okänd skakfyra Scania och som kuriosa så visas även en av Karlskrona traktens mejeriförbunds lastbilar som står nerkörd i en hage någonstans i Blekinge, lastbilen är en Volvo L340 1954.
Nu har vi i södra Sverige klarat oss utan alldeles för mycket snö...ta i trä.. men det har inte alltid varit snöfritt och problemfritt så så här såg det ut i Skåne en vinterdag när en drickabil hamnade så att säga på villovägar.
Hoppsan det fanns tydligen ingen bärgningsbil tillhands eller så hade man en traktor i närheten.
Även bussarna ska ju fram så då får man ploga bort eländet
Det gäller att vara beredd när snön kommer
Annars så händer lätt en olycka
Grover tyckte det var kallt så han gjorde det enda rätta och så att säga virade in sig i en tjock filt...som en liten fingervisning att vi önskar lite varmt väder igen.
Vad skulle du göra om du flyttade till....
Och vad skulle du köra?...ja ni fattar...
Så flyttar jag till förenta staterna och en varm plats då så ska jag inte..märk väl INTE åka runt i en vanlig Ferrari eller annan röd sportvagn..man vill ju utmärka sig så där skulle en sån här passa förträffligt eller?
Det kanske inte är någon överhängande risk för snö..dåligt väglag men man kan ju ta sig en tur på stranden.....=)
Fast jag är ingen sån människa...jo terrängbilar och sol gillas...så varför inte....men jag stannar nog kvar i ett omväxlande väderlag så då behöver man en rejäl snömobil..ingen smått patetisk snöskoter här inte för kommer snön så ska man fasiken sitta skönt och bekvämt inne i en kupé och åka.
Det här är vad jag kallar snödäck så M&S däcken kan dra något gammalt över sig.
Men allt som har något gott med sig kan ju vara farligt för hälsan..ja så heter det i sensmoralen så därför visar vi nu vad som händer om man nu skulle råka krocka med en dylik terrängbil....notera att karossen lossnar från chassit...ja krocktesten utfördes troligtvis inte av Euro Ncap för då hade ju betyget blivit..CRAP som man säger i staterna.
Frågan man ställer sig blir...varför hade dom inga krockdockor i bilen, speciellt på dom snedställda stolarna i bak? och vem tog sig tid och resurs att överhuvudtaget göra denna krocktest på en sån bil...vi alla vet att dessa fordon bara skapades för ett syfte, att så smidigt som möjligt förflytta folk i terräng och på dåliga vägar.
Det får osökt mig att tänka på min egen Volvo Valp och förarmiljön som var utformad i 4 mm massiv plåt och gigantisk bakelitratt samt ett midjebälte i bästa fall för att kunna hålla sig kvar i sätet vid terrängkörning, säkerhet...njae..men visst var det kul att köra.
Fast nu ska vi ju inte dra i nödbromsen för visst är det så att bilden indikerar på att det har hänt ett rätt besvärligt tillbud men personerna på bilden verkar betrakta det hela med lugn och en smula nyfikenhet.
Byggnaden rakt över gatan som tydligen drabbats av detta tillbud var så att säga inte precis den plats man vill att det ska brinna på...BP..Shell..Mobiloil..njae men brandkåren var ju tydligen snabbt på plats och möblemanget släpades ut på gatan och orsaken till tillbudet förblir okänt.
Tänka sig en leksaksaffär rakt över gatan från bensinbolagen.. och man kan ju undra vad OLO vad för något men visst indikerar skyltfönstret åt café?..ja det fanns ju en kaffetillverkare som hette SOLO.
Kaos...njae vi kallar det väl tillbud...ett väldigt rörigt sådant
Man kan i sitt stilla sinne undra varför, men när man beskådar denna bil så kan man inte låta bli att beundra den linjeskönhet som lagt ner på denna kaross.
För vad hade man för motiv, ja man kanske hade just ett sånt chassi stående och lite delar som man kanske kunde få nytta av vid ett senare tillfälle.
Ja nu kom ju tydligen detta tillfälle för allt har så att säga samlats ihop på chassit, ja för undrar du vad det är för bil..kolla registreringsnumret så får du se.
Men man kan ändå inte spekulera lite för visst är det lite ryskt stuk över det hela fast med så att säga en helsvensk fasad.
Ja ett spännande bygge som närmast för tankarna till småländska bra att ha gubbar som tog vad dom behövde och skapade något funktionsdugligt.
Du ser den aldrig även om den passerar dig flera gånger om dagen, ingen stjärnstatus, ingen påkostad lack och ett hårt och utsatt liv i trafik på svåra vägar och i ruff terräng oftast på byggplatser.
Lägg till att man om man nu kunde se dom, alltså dom som vill, så brukar man se dom tidigt på morgonen och sent på kvällen och en av dom få gångerna som en sån här står still så är det bara för att lasta, lossa eller möjligtvis när man tvättar av den eller så har föraren gått av sitt skift.
Nåväl vi talar inte om någon utrotningshotad fågelart utan om.....ja betongroteraren...betongbilen alltså och medge att den enda gången som medelsvensson överhuvudtaget ser detta fordon är om den händelsevis ligger i filen framför och hindrar din framfart eller så har du en släkting som kör en sån, annars syns dom inte.
Foto: A W 1990
Kan man fundera en stund på detta?
Och vad har byggnationen av bron inneburit för Kalmar och framförallt Öland.
Vad vann Öland på att bron byggdes och vad förlorade man, ja i förhållandet arbetstillfällen så kan man ju säga att man borde ju förlorat arbeten på så att säga vinterhalvåret då Öland är en avlägsen del av Sverige även om den har en bro.
För om Öland inte hade haft fast förbindelse så hade nog arbetstillfällena på just Öland varit fler, eller är man helt ute och cyklar?
Nåväl denna reflektion gjordes nämligen redan 1972 i tidningen Se .
Ska jag behöva nämna att både bron och Öland faktiskt är otroligt vackra både var och en och som en helhet.
Det här kan man iallafall inte kalla för skåpmat för när såg du en gul posttransit senast?
Dessa kämpar som rullade runt gathörnen med skrikande däck för visst är det så att även bilar som inte är konstruerade för högre hastighetseskapader faktiskt kunde rita gummi i en skarp kurva...ja för posten skulle ju fram till varje pris och på utsatt tid.
Förr i tiden fanns inget behov av telefonering 24 timmar om dygnet eller iallafall möjligheten att telefonera utanför sitt eget hem och arbete när som helst.
Man fick helt enkelt i bästa fall klara sig med den fasta telefonen eller så hade man en komradio för att få snabb kontakt annars fick man helt enkelt förlita sig på den gamla goda förmågan att så att säga träffa den personen som man ville utbyta ett samtal med.
En så kallad smartphone kostar ju en hel del kan man tycka men gårdagens mobiltelefoner var ju inte helt billiga för spana in dessa annonser från Volvohandlaren.
Året var 1993 och man kunde helt enkelt välja mellan Europolitan eller Comviq men visst saknar man det gamla NMT systemet..man fick täckning längst ner i Svappavaaragruvan.
Det gamla CB systemet alltså komradion hade rätt go täckning och det pratas än i dag om Högbrodelen på Ölandsbron där man faktiskt kunde prata med valda delar av Ronneby när vädret var klart.
Jodå så att jag hade en Nokia 101....med Comviqabonemang......kanske inte världens bästa täckning men den fungerade iallafall...ja telefonen alltså..inte abonemanget..oftast.
Visst är det något speciellt med gamla skor, ja den ena är ju enbart för prydnad tillverkad i hårdplast men visst bjuder dom charm i kubik....jo den där plastskon är tillverkad in France...
Ett spännande bygge och tänk vilken arbetsinsats som pågick från 1968 till 1972.
Ölandsbron är och förblir en kär del av kopplingen mellan Öland och Kalmar så man kan ju inte låta bli att skänka en tanke till alla som var med och byggde bron, med otaliga timmar på en blåsig och iskall arbetsplats, för att på sommaren bli stekhet när solen gassade.
Tänk på hjältarna som byggde bron nästa gång du kör över, ja dom som i nutid renoverar den är ju också värda en eloge.
Så här såg det ut 1972 när bron "provbelastades" av alla lastbilar som varit med att transportera material till bron.
Ja tänk sen på den tiden då man fick cykla över bron, speciellt på sommaren och kan ju närmast illustreras med denna bild
Och första cyklisten fick ju chansen att inviga...men efter det kom hästgänget...
Ja ni vet hur jag känner för just sådana så vad glad man blir när man finner något sånt här, vilken skatt och vilken nostalgi så njut och minns stunderna och dessa varubussar med sina chaufförer som kämpade i ur och skur med att erbjuda service och sällskap på slingriga grusvägar.
Man ska ha allt inom räckhåll....snyggt upphängt och så där på armlängds avstånd..inget skåpsrotande efter denna där...här du sett den där? illvrålar man tills sist från köket...förbenade lådor som sväljer redskapen...så då gör man något radikalt..upp på köksbänken och protestera inga fler onödiga låddykningar utan enkelt snabbt och smidigt.
Så som man säger.. Där satt den!!!..eller dom, hållarna på väggen och nu har man fullständig kontroll...lite som i verkstaden...=) allt på sin plats.....så även i köket.
En stor brand utbröt i en transformatorstation och större delen av Södertälje blev strömlöst, rubriken i tidningen blev Södertälje en död stad.
Industrier och sjukhus blev strömlösa och viktiga samhällsfunktioner blev lidande och man sökte en utväg, och fann den i form av företaget Scania Vabis som ur sina lager plockade fram reservaggregat drivna av Scania-Vabismotorer.
Företag som fick låna aggregat var bland annat Astra där produktionen av medicin stannade , Weda verken där smältugnarna riskerade stanna mitt i processen.
SJ drabbades också och växlar signaler var beroende av ström vilket löstes med ett aggregat placerat vid ställverket vid Södertälje södra.
Värme och lyse åt sjukhuset och sjukhemmet fick också låna reservkraft och dom löste det akuta behovet.
Scania-Vabis egen fabrik hade garderat sig med egna aggregat som tog vid så fort strömmen uteblev så man kan gott säga att Scania-Vabis räddade situationen.
Oj vad internationella vi blev..men idag pulade man lite med en sak...som ska så att säga lysa upp tillvaron för oss och mötande trafik.
För som jag precis tänkte hade jag ju monterat skylten på taket vid ett antal tillfällen men en sak hade vi inte gjort..nämligen fixat strömförsörjningen och lamporna så nu är det på G att bli klart, här en förvisning med bara en lampa..jag hade bara en i lager....det passar rätt bra att säga att vi är lediga denna lördag.....
En sånt där projekt som kommer att åtgärdas när tid finnes..nya lampor..ny lack sen kanske man har en plats någonstans för denna takskylt visst kan den bli en fin inomhusprydnad.
Tänk vilken stil och finess det var på takskyltarna förr i tiden..utsvängningar..reklam i kubik och påkostat...man brydde sig inte om kostnad..det skulle synas vem som kom körande..numera har var och varannan lastbil endast en "takskylt" i form av en vindavisare med tryckt text som i bästa fall är upplyst av en extern strålkastare.
Annat var det på sextio-sjuttio-åttiotalet då takskyltarna skulle visa upp företaget på varje bil med lyse i skylten.
Jodå visst fanns det gammal betongrester..sånt är ju lite av kuriosa...fast om man kört betong så tyder sånt på obeskrivligt slarv och då ryser man....betongbilar och maskiner ska tvättas rena..inga rester.
Nu kan man ju säga dra på trissor....men vi drar en repa till...i VW tidningen.
Jo för på samma sida i en annan notis kan vi läsa om ett par slipade herrar som enligt uppgift hade ett ambulerande skärsliperi som åkte på turné under sommaren 1961-62 i Upplandstrakten.
Det VW drivna sliperiet visar bara ytterligare hur flexibel en folkvagn kan vara.
Posten ska ju fram i alla lägen och även över länsgränser så då passar det ju bra att samma brevbärare eller lantbrevbärare så att säga går över gränsen.
Den glade lantbrevbäraren hittar vi i Lönsboda och han hette Cyril Falck och han finns i en notis hämtad ur Folkvagnstidningen VW forum från 1962 och under notisrubriken VW fronten så kan man läsa diverse spännande och intressanta saker och händelser som denna.
Jo tillbaka till brevbärare Cyril han är vad vi vet den enda på sin tid som betjänar postabonnenter i tre olika landskap, Skåne, Blekinge och Småland.
Nu undrar vän av ordning vilken bil han använde och jajemen han körde en VW 1200 och på den tiden behövde inte varken smålänningar, blekingar eller skåningar vänta på sina brev.
Ja vad fasen här kommer några fler godingar plus bilden på Cyril mitt i utdelningen.
I en tidning från 1962...ja Scania-Vabis egen tidning Mil kan man ibland hitta intressanta saker och den här gången får man till sin förvåning se....en Scania från 1929 som användes för transporter vid St Getruds sjukhus i Västervik.
Man undrar i sitt stilla sinne var den tog vägen? någon som har nys om detta.....den var ju i gott originalskick 1962 och personalens ögonsten.
Så här såg hemsidan ut 1996...
Tänk att Sveriges största inrikesbolag idag bara är ett ninne blott men vilket minne sen, det sitter djupt rotat i våra hjärtan.
Se nostalgisidan om LIN.
Här är orsaken till mitt inlägg en tändsticksask som inköptes på loppis igår...sådana fynd uppskattas även om dom är små.
Vem minns inte detta med ett leende och den som söker finner.för läsken finns kvar än idag.
Och den som minns Loranga på tv får en liten återblick.
Och detta inlägg skulle varit sponsrat av Loranga om nu vi velat...men vi är ju bara nostalgiska till tusen.
.JPG)
