Vårstädningen har startat i smyg...trots att det snöar..

Så man går lite på loppis i sitt eget hem...och här är ett fynd vi gjorde i källaren eller vad tycks om Melitta droppskyddet.... 

Sagogryn någon? minns ni dom....detta packet hittades vid urstädningen av köksgarderoben och gav upphov till minnen från när man var liten.

Tårtljusen kommer från familjen Hellstrands konditori i Tidaholm som drevs av morfar & mormor.

Liljeholmens är arvegods från mormor från Tidaholm och ett kärt minne från Tidaholm när man var liten



Tomteskur....med innehåll fast man ska nog inte prova
att städa med det...eller?

Stilles Bambino nappflaskan fyndades i köksgarderoben...men det är ju ett tag sen men oj så charmig och med tillbehören blir han ju kultigare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Veckans slamkrypare

Foto: A Willgård Barkarby 1999

Fick en lite gåta från en mailbekant och han hade fotat denna och lite smålurigt frågade han om vi visste vad det är....Jagga var överskriften men jag tvivlar...och jag har inte kollat regnumret än, utan låter mina emineta bilbloggare lösa gåtan då jag själv är totalt ovetande...trots att jag har stora bilboken men den orkar jag inte släpa upp ur källaren.....skyller på nåt sånt......=)

Så fuska inte nu och kolla regplåten utan gör allt för att dom små grå ska få jobba....

En egocentrisk smått småfulvacker skapelse med grymt stuk nästan lite hemmabygge och DRAGKROK! säkert stor motor för två avgasrör....

Vilka utmärkta gissningar för själv hade jag aldrig kunnat gissa rätt för är det nån som fuskat och kollat upp regnumret?....
Efter att jag otåligt väntat på min egen envishet att inte fuska så sms:ades numret och följande kom tillbaka..
FTO 606 PB Buick 41 Special ombyggd flerfärgad 1956 avställd.
Man kan ju spekulera varför man byggde denna skapelse...var Buicken krockskadad eller var det bara en egocentrisk ägare med intresse för extremt ovanliga bilar....eller?

Lite synd iallafall på en vacker Buick som i original är en riktig pärla så vi får väl hoppas att objektet var krockskadat

H 4483

En servicevagn lever ju ett rätt hårt liv...och denna vagn har verkligen fått känna på livets törnar och ser lite lagom luggsliten ut eller ska vi kalla det patina?

Fast fraktar man jordfräsar=) så blir nog karossen rätt mörbultad inte minst av grusvägarna.

Damers vikt......

Ska man tala tyst om de se....men den damen...hmm...klockor benämns ju som hon så då säger vi dam om denna bjässe, ja inte hon som kör då på Kockums provbana i Landskrona utan lasttrucken med benämning Kockums 445 och 1974 planerades 25 likadana tillverkas och den ska tydligen vara lika lättkörd som en bil.......

Dra den om rödluvan också för då vill jag se när hon ska parkera på Ikeas parkering en lördageftermiddag i april.

Fast hon kan ju ta med sig halva ikealagret hem efter handlingen och man får onekligen lite återblickar till Trafikmagasinet och deras test av en sån truck...var det resväskor? dom hade räknat ut hur många som fick plats på flaket...men lasthöjden var på tok för hög.

Insteget till förarplatsen ser en aning högt ut.....till första trappsteget då alltså...inte läge att glömma nåt och hoppa ut hela tiden.

Med en vikt av 28 ton och lastvikt på 45 ton så är det en rätt stadig sak det där.

Saab hata eller ohata....

Har lite hatkärlek till dom bilarna....skulle ALDRIG vilja meka med en SAAB...helst om jag slipper...har visst kört dom speciellt 900 som är en rätt go vagn, och 9000 men nja inte min grej för Volvo har ju alltid varit min ögonsten...

Fast visst får man en nostalgisk tår i ögat när du ser en 95:a, 96:a eller en tidig 99 eller 900 speciellt turbovarianten som får varje 80 tals fantast att dregla.

Sonetten däremot är rätt snygg men jag kan inte riktigt säga att jag dreglar när jag ser en men kultfaktorn höjs ju speciellt då karosserna tillverkades på KVAB i Kalmar...då kommer ett litet dregel i mungipan men bara ett litet=)

Fast motortransporten i bakgrunden får mitt tangentbord att flyta och det blir väl snart strömförande....synd bara att man inte får se lastbilen lite bättre.

Maten är serverad.....nått sånt

Idag räknades tydligen Sveriges fåglar vid fågelborden....så alla räknade fåglar men inte jag förutom att jag som mest räknat till 10 fasaner som mest samtidigt.....och en av dom satt precis utanför köksfönstret......

Uno X Trekanten

Byggnaden står kvar och jag tror att en byggfirma håller till där idag, men -1979 och några år framöver fanns Uno X macken där och även en bilförsäljning/bilmarknad se banderollen=)

Vabbe och Net....kamerastyle....

Katten Vabis & Nettan fick agera konstnärliga modeller när kameran testades....ja eller inte testades utan inställd på gråskala med slutartiden ändrad för att fota ur Sydnyttsboken så kunde man inte låta bli att knäppa av en bild i ögonblicket....

Sadunk...klick så fanns dom i kameran och Vabbe ser lite vansinnigt satanistisk ut men han är en ursnäll, genomgo katt som endast jagar råttor och möss....inte bloggbesökare.

Kom du åkande till Essostationen i NK huset i Malmö den 6 januari 1974 så möttes du av tomma tankar.

Sydnytt 1974

Antingen så måste det funnits väldigt många=) hundkojor i Blekinge & Skåne för visst är det lustigt att det på tre kort finns just en sån.....

Sydnytt är en krönika och just en sån hittande jag på en loppis och jädrar vilka goa bilder man kan hitta i en sån bok.

Mercan är ju inte helt fel............

Saab 95:an är rätt go eller?

Och för Er höjdrädda så bjuds här på en tur i brandkårens nya Pettibone på 26 ton och en lyfthöjd av 36 meter.

Den utprovades och utvärderades under fyra månader av Karlshamns brandkår och hur det gick har jag ingen aning, men om dom blev nöjda så fanns planer på en ännu större Lorraine på 40 ton med lyfthöjd 50 meter.

Snygg bil blev skrot

På väg 25 mellan Nybro och Kalmar hände denna krock, har inte läst på så noga så några årtal eller andra uppgifter finns ej men visst är det synd på en sån kärra.

Silverpilen.........

Jodå visst kallades det för silverpilen, för snygg var den och rätt go med blå plyschklädsel riklig utrustning och en riktigt go bil att köra.....och som vanlig så säger man...den snyggingen skulle man haft kvar idag men icke då den såldes på 90 talet....nedrans också....

tänk om man skulle hitta en sån idag.....då skulle man hålla hårt i den....för alla sådana är ju "sönderrenoverade".

I parkeringsgaraget....

Tog man en tur i parkeringsgaraget så kunde man få se en och annan godbit och när man sen kom upp på gatan så möts man av en Esso tankbil igen, dom finns överallt.....
Jag har inte en aning om var bilderna är tagna förutom M-skyltarna som skvallrar om Skåne men visst är dom fina!

Kronprinsens service står det på fasadskylten...Malmö?

Esso i tanken

Vrålåket.....

Åket var som sagt min första personbil och den införskaffades på stående fot precis när man trillade över arton.

Sen startade projekt hotta åket och front, skärmar fixades och en Knutsson stereo intog sin plats i instrumentpanelen.

Röd plysch monterades på dörrar mm och vad ska man göra med den trötta B20 motorn då. hiva ur skiten och skaffa något nytt...

Jajemensan man styrde kosan till Nygärde bilskrot på hemvägen satt man inne med en "ny" motor.

Motorn var en rally preppad B20 med K-kam fixad topp mm och vad ska man då kröna denna motor med? Hmm.... dubbelförgasare givetvis så ett besök gjordes hos skrotgubbarna på den riksbekanta Bildelslagret i Kalmar.

Och visst fanns en sån i hyllorna, så nu med dessa monterade och justerade kunde man prova åket för första gången.

Blev stoppad av blinkar blå mer än en gång då dom var något intresserade av bilen.

Kofångaren lyste ju med sin frånvaro och detta gillades inte av lagen men som jag sa till en snut: att kor finns ju bara på landet och jag ser då inga här..... Servostyrning fanns ju inte men man fixade ju detta med ett lätt tryck på gaspedalen:)

Dom tekniska detaljerna på bilen i övrigt var håresande då original bakaxeln fick ta emot all välvilja från motorn men den höll, lustigt nog. Va ska man till med aluminiumfälgar, lågprofildäck och plast när man kan åka runt i en stålprojektil med attityd.

Vid första repan efter motorbytet ställde man till med en bredställ utan dess like samt efter att man hämtat krafter och vett och nu gjordes provturen om.. notera att detta var mitt i ett villaområde! Rullade sakta iväg på ettan och växlade till tvåan och stampade fullt motor vrålade och till min och allmän förfäran / och glädje stegrade bilen och for iväg som ett skållat troll. Nervpirrande men efter att man provat full platta några gånger så infann sig ett stort leende, och bilen gjorde sina repor både vid rödlysen och gatuhörn i skydd av mörkret. Det var mer flera racesugna som satte stolheten i halsen när dom såg en gammal Volvo försvinna med svarta streck och rök. Kommer speciellt ihåg en Porsche 911, vars förare såg lite lagom glad ut när han blev avdragen på ett gatrace på 80 talet. Den dräpte även en och annan jänkare.....förlåt alla jänkefantaster...

Fick bilen testad på en rullande provbänk och då visade resultatet att det var 180 kusar på bakhjulen...huvaligen!

Hur gick då denna best igenom besikningen kan gemene man undra jo veckan innan besiktningen så tvättade inte bilen utan kördes riktigt skitig och sen monterades standard däck och förgasarna "justerades" för lite lugnare tomgång.

Utanför besikningen så stoppades en trasa in i avgasröret och bensintanken fylldes med en 5 liters dunk K sprit. Bromsprovet avklarades med galans...även handbromsen! Kanon Dessa åtgärder gjorde att besikningsgubben tänkte ännu en risig gammal Volvo och tog fram slaghackan....men ingen rost fanns och dax för avgastest.....resultatvärde 0 besikningsmannen stirrade lite underligt på testapparaten, så bra resultat ska inte en sån skitbil ha....nåväl frid och fröjd så lång och ut för att testa bilen....

Ut på rakan och bludder...bludder...ingen fart i den här motorn här inte runt huset i styrfart och så var det dax för domen....rent papper Besikningsmannen kommentar: Den här bilen gick inte fort, du får nog kolla över motorn för den verkar vara slut......

Svaret lät inte vänta på sig: då skulle du kört den igår.....

Hur gick det sen då?............ Efter en försiktig hemkörning till närmaste mack för påfyllning av bensin samt att alla justeringar åtgärdades så var bilen precis som vanligt = jävligt snabb fast nu med rent papper från besikningen.

Hur bakaxeln klarade denna påfrestning ska vi tala tyst om men den höll hela tiden, man får väl berömma Volvo för deras utmärkta kvalitet.

Besten överlevde inte så länge utan allt godis plockades väck och bilen skrotades Men ack så roligt man hade bakom ratten på den Volvon...........tiden gick iallafall fort om man så säger.

Man skulle ställt undan detta åk och plockat fram den idag, så coolt det vore att svänga bort till Emmabodastrippen för lite luftning, ack och ve att man sålde.....

Hur det gick? svarta streck och ett brett leende är svaret. Vad hände då med bilen sen.

Själva bilen såldes efter att motorn plockats ur och sålts till en mkt intresserad spekulant. Dubbelförgasarna såldes till en annan köpare. Bilen hamnade till slut på skroten. Så fort man ser en 73:a så minns man alla stunder i den bilen.

Värdefull last....

För somliga då alltså, andra ser det som skrot....fast den gick nog raka vägen till skroten.

Saaben på grinden tultade efter i sakta mak och förmodligen för sista gången fick den röra på sig, och inte åka på dollyn

Kåren 140 bjöd på sista resan och fotot kommer från A Willgård.

Och för alla bensin intresserade så bjuds på en äkta Koppartrans....ock i något slitet skick....

Missade du ARA släpet?....ARA Jet som bolaget hette och som sen blev Polar Olje AB och bolaget ingick i Shell.

Foto A Willgård (Brorssons lasbilsdemontering i Mariannelund 1984)

Cyklar

Vädret är ju inte riktigt gjort för cykling speciellt på en racer men man sitter och går igenom broschyrerna med cyklar och sånt och man blir allt lite sugen på våren och en cykeltur...ända tills man tittar ut och ser all snö...så man återgår till sitt te och broschyrerna och drömmer om en ny vår.




En klassisk pegatröja ger sinnesro, Essomärket är väl inte helt fel.....

En standard Monark slit & släng cykel och härliga 70 talet






Rosa lack och vita tillbehör visade vägen under åttiotalet....


Crescent fashionline med Shimanoväxlar med fasta lägen....skitväxlar som inte är värda att rädda....cyklarna var dock av rätt bra kvalitet.





Nu blir det teknikstund....En fast växel innehåller en eller flera kulor som gör att växeln fastnar i förutbestämda lägen kan vara 5-7 lägen alltså upp till 7 växlar ( nu talar vi förr i tiden )

En äkta kedjeväxel som på bilden har justerskruvar för stopplägena och kan flyta fritt över bakhjulets drev. (kedjan löper på klinkorna.)
Växellägerna bestäms med vajer som påverkas av en växelförare placerad på ramen eller styret.

Vad är då problemet med dom fasta modellerna, kulorna och hacken dom ska åka i brukar bli utslitna och smuts och annat samlas och rengöring av dessa är ett problem.


En kedjeväxel av gammal typ kräver visst sin cyklist för den kräver mycket underhåll och service men när det väl är inställt och justerat efter regelboken hörs knappt ingenting trots upprepade växlingar och man flyter fram i överljudsfart längs landsvägen:)

En volvo till....

Den beiga då alltså som hämtad ur Macken med Roy & Roger.....

För den bilen fick en vinter dag på väg från Lindsdal till Kalmar kontakt med en av vägverkets belysningsmaster, glashalt på vägen trots dubbar och vips så sladdade man och första hävdes....andra tveksamt...nej nej dra i handbroms så att man inte får en tredje rakt ut i mötande trafik och på sida dundrar nu besten ner i diket och siktar in sig på störst j#vla stolpen i hela Sverige....f# vad mycket man hinner tänka innan man smäller och tjoff så står man med hela sidan intryckt.

Klättrar ur på passagerarsidan och hjälpande springer fram, inga skador på mig men bilen S¤tan bilf¤n ligger som en strandad val i diket och man ringer bärgaren och Kåren kommer och släpar upp skrotet...eller? nähä då det ser riktigt fint ut motorn går styrningen fungerar och bromsarna tar....nä jag klarar mig här ifrån säger man och betalar bärgaren....

Och man klättrar in genom samma dörr man kom ut igenom och färden hem genomförs med lite sämre innerutrymme på förarplatsen.....

Ringer till snuten och rapporterar att en stolpe blivit nerkörd och dom vill se bilen så man kör direkt till snutgaraget och dom vill förmodligen kolla om man är full eller utan v däck men icke då man kör hem igen.

Nåväl brorsan och jag bestämmer oss för rädda bilen.....totalt vansinnigt och något sånt skulle man aldrig göra idag.

Och man kör hela vägen hem 15 mil (i sin nya kompaktbil) till brorsan och vi sätter igång och lagar, kapar av hela sidan på en annan 240 och flyttar över dörrar och allt....jobb jajemensan!

Men så var den klar och lacken blev brandkårsröd med vitt tak och senare röd/vita fälgar som en äkta brandbil.....snyggt kan diskuteras men väl originellt

Och inga renoveringsbilder finns vad jag vet vi hade fullt upp med svetsen....

Undrar om den bilen gått som taxi eller ngt annat som ny för den hade fäste för telefon och hål i panelen efter x tra tillbehör och volt/ varvräknare i mittkonsollen uppe + ett handtag på bakluckan.

Såldes efter några år och skrotades av ngn annan.

Volvo 1974

Blå Moccas kompis, ja en polares bil då alltså är en Volvo 244 av årsodell 1975 tillverkad 1974 alltså en VOLVO 244 4112111 B chassinummer 2444B2040752 och den är under renovering.

fick nys om den av en gammal dam som hade den stående i sitt garage och hon visste inte vilken modell det var men en Volvo av 75 år modell och jag undrade och spekulerade över viken model det kunde vara? ja inte 343 för den kom ju 76 men Daf.....hemska tanke...iallafall så gick vi iväg en dag till huset och spänningen steg när dörrarna till garaget öppnades och........

Där stod en mossgrön 244 WOW! Blå Moccas nya kompis och jag köpte den direkt!

Hämtningen av bilen blev senare lagd och är ett kapitel för sig då bilen inte hade varit startad på åratal, nytt batteri och soppa hälldes i och NIT, ingen tillstymmelse till att vilja starta men runt gick motorn iallafall.

Efter flera försök beslutades att vi skulle dra upp bilen ur källargaraget, och min 945:a fick agera bärgare med 4 tons stroppar och ren vilja slets 240:an upp ur garaget och släpades första biten runt kvarteret med anliggande bakbromsar....Polaren svor säkert över seg styrning och ingen bromsverkan.

Hemtransporten gick som en dans på biltransport släp och en renovering av Grönis som nu ägs av polaren startade...mer om detta kommer i vår när all snön försvunnit

En av Volvobilarna i en lång rad....

Ja Volvo har alltid värmt mitt hjärta....lättmekat....i oändlighet.....och här följer en "liten" historia om en av dom.





Denna gång min gamla bruksbil från 1994 som inköpes för en billig penning och sen startade en febril verksamhet med att personligfiera bilen....

Efter en tur till skroten för att hitta något roligt så fann jag dessa fantastiska baklysen som bara måste passa på en Volvo...ska ju alltid ge mig på det svåra i allt....som modellbyggare så är man ju envis...så det smittar ju av sig till 1:1 bilarna.



Skrotgubben frågade vad jag hade för årsmodell på min Datsun...hmm ja...nej jag har en Volvo 240....han såg lite förvånad ut tills jag förklarade att jag skulle bygga om bakpartiet. Så med en Esab svets förvandlades bakdelen till passande för bakljusen Datsun 120 (tror det var 120 modellens)



Motorn var en vanlig B21:a så den ska vi inte skryta nåt om men en pålitlig motor som startade i alla väder och gick som ett skott. Framdelen byttes mot en amerika och en Knutsson anläggning från det glada 80 talet placerades i kupèn. Sen måste man ju göra något speciellt så man hade ju läst något om Lights under bilar, men hur mycket kostade inte en sån sats.....



Hu å hej...vad göra...jo med en smålännings envishet och snålhet inköptes 12 volts lysröramaturer till husvagn och dessa 8 st monterades under bilen.


Färgen på rören fixades med grön färgad plastfolie som klistrades direkt på amaturglasen, sen drogs vanliga 220 kablar upp till kupen. Denna operation var klar nån gång under början av 1995 och första turen inne i stad på kvällen gav mersmak, när hela vägbanan lyste med ett starkt grönt sken runt hela bilen.


Idag skulle samma sak vara vardagsmat då till och med mopeder har lights, men jag blev förföljd och stoppad av ett gäng i en Camaro som bara måste fråga hur mycket pengar den ombyggnaden hade kostat.... Det kostar ju flera tusen att köpa ett sånt stort system.....för att inte tala om allt jobb Ja en 2500kr med inräknat lightsen, material, samt ett nytt batteri blev svaret..... Långa hakor och stor inspektion under bilen och en mycket nöjd undertecknad rullade ut på gatan igen och slog på lightsen och gasade iväg.


På semester i Göteborg 95 så slog jag på lightsen mitt i centrum av stan och gud vad folk glodde för att inte tala om polispatrullen som fick en otrolig fart in i sin blinkar blå när jag rullade förbi som en grön hulk.... Ska jag behöva tillägga att dom var mkt inresserade av underredet....av nån lustig anledning.



Första besiktningen efter ombyggnaden blev lite tumultartad när bilen hissats upp så inkallades hela styrkan plus stationschefen för att kontrollera vad i hela friden det var som satt under den Volvon.

Inga anmärkning dock eller körförbud för inga lysen kunde ju synas på fel sätt utan allt var ju frid och fröjd.


Däcken på bilden satt givetvis endast på vid körning så långt från bilprovningen som möjligt.... Halljuset hade släckts och ett trevligt grönt sken spred sig över den samlade folksamlingen. Bilen gick igenom med rent papper.....

Färgsättningen av bilen blev konstnärlig frihet, typ nåt sånt.........hade varken lust eller tid då bilen ju skulle tillbringa sina "dagar" i mörka gathörn upplyst endast av ett grönt sken....... =)

Tänk så kul man kan ha med en Volvo.....=)