Förr i tiden fanns inget behov av telefonering 24 timmar om dygnet eller iallafall möjligheten att telefonera utanför sitt eget hem och arbete när som helst.
Man fick helt enkelt i bästa fall klara sig med den fasta telefonen eller så hade man en komradio för att få snabb kontakt annars fick man helt enkelt förlita sig på den gamla goda förmågan att så att säga träffa den personen som man ville utbyta ett samtal med.
En så kallad smartphone kostar ju en hel del kan man tycka men gårdagens mobiltelefoner var ju inte helt billiga för spana in dessa annonser från Volvohandlaren.
Året var 1993 och man kunde helt enkelt välja mellan Europolitan eller Comviq men visst saknar man det gamla NMT systemet..man fick täckning längst ner i Svappavaaragruvan.
Det gamla CB systemet alltså komradion hade rätt go täckning och det pratas än i dag om Högbrodelen på Ölandsbron där man faktiskt kunde prata med valda delar av Ronneby när vädret var klart.
Jodå så att jag hade en Nokia 101....med Comviqabonemang......kanske inte världens bästa täckning men den fungerade iallafall...ja telefonen alltså..inte abonemanget..oftast.
Visst är det något speciellt med gamla skor, ja den ena är ju enbart för prydnad tillverkad i hårdplast men visst bjuder dom charm i kubik....jo den där plastskon är tillverkad in France...
Ett spännande bygge och tänk vilken arbetsinsats som pågick från 1968 till 1972.
Ölandsbron är och förblir en kär del av kopplingen mellan Öland och Kalmar så man kan ju inte låta bli att skänka en tanke till alla som var med och byggde bron, med otaliga timmar på en blåsig och iskall arbetsplats, för att på sommaren bli stekhet när solen gassade.
Tänk på hjältarna som byggde bron nästa gång du kör över, ja dom som i nutid renoverar den är ju också värda en eloge.
Så här såg det ut 1972 när bron "provbelastades" av alla lastbilar som varit med att transportera material till bron.
Ja tänk sen på den tiden då man fick cykla över bron, speciellt på sommaren och kan ju närmast illustreras med denna bild
Och första cyklisten fick ju chansen att inviga...men efter det kom hästgänget...
Ja ni vet hur jag känner för just sådana så vad glad man blir när man finner något sånt här, vilken skatt och vilken nostalgi så njut och minns stunderna och dessa varubussar med sina chaufförer som kämpade i ur och skur med att erbjuda service och sällskap på slingriga grusvägar.
Man ska ha allt inom räckhåll....snyggt upphängt och så där på armlängds avstånd..inget skåpsrotande efter denna där...här du sett den där? illvrålar man tills sist från köket...förbenade lådor som sväljer redskapen...så då gör man något radikalt..upp på köksbänken och protestera inga fler onödiga låddykningar utan enkelt snabbt och smidigt.
Så som man säger.. Där satt den!!!..eller dom, hållarna på väggen och nu har man fullständig kontroll...lite som i verkstaden...=) allt på sin plats.....så även i köket.
En stor brand utbröt i en transformatorstation och större delen av Södertälje blev strömlöst, rubriken i tidningen blev Södertälje en död stad.
Industrier och sjukhus blev strömlösa och viktiga samhällsfunktioner blev lidande och man sökte en utväg, och fann den i form av företaget Scania Vabis som ur sina lager plockade fram reservaggregat drivna av Scania-Vabismotorer.
Företag som fick låna aggregat var bland annat Astra där produktionen av medicin stannade , Weda verken där smältugnarna riskerade stanna mitt i processen.
SJ drabbades också och växlar signaler var beroende av ström vilket löstes med ett aggregat placerat vid ställverket vid Södertälje södra.
Värme och lyse åt sjukhuset och sjukhemmet fick också låna reservkraft och dom löste det akuta behovet.
Scania-Vabis egen fabrik hade garderat sig med egna aggregat som tog vid så fort strömmen uteblev så man kan gott säga att Scania-Vabis räddade situationen.
Oj vad internationella vi blev..men idag pulade man lite med en sak...som ska så att säga lysa upp tillvaron för oss och mötande trafik.
För som jag precis tänkte hade jag ju monterat skylten på taket vid ett antal tillfällen men en sak hade vi inte gjort..nämligen fixat strömförsörjningen och lamporna så nu är det på G att bli klart, här en förvisning med bara en lampa..jag hade bara en i lager....det passar rätt bra att säga att vi är lediga denna lördag.....
En sånt där projekt som kommer att åtgärdas när tid finnes..nya lampor..ny lack sen kanske man har en plats någonstans för denna takskylt visst kan den bli en fin inomhusprydnad.
Tänk vilken stil och finess det var på takskyltarna förr i tiden..utsvängningar..reklam i kubik och påkostat...man brydde sig inte om kostnad..det skulle synas vem som kom körande..numera har var och varannan lastbil endast en "takskylt" i form av en vindavisare med tryckt text som i bästa fall är upplyst av en extern strålkastare.
Annat var det på sextio-sjuttio-åttiotalet då takskyltarna skulle visa upp företaget på varje bil med lyse i skylten.
Jodå visst fanns det gammal betongrester..sånt är ju lite av kuriosa...fast om man kört betong så tyder sånt på obeskrivligt slarv och då ryser man....betongbilar och maskiner ska tvättas rena..inga rester.
Nu kan man ju säga dra på trissor....men vi drar en repa till...i VW tidningen.
Jo för på samma sida i en annan notis kan vi läsa om ett par slipade herrar som enligt uppgift hade ett ambulerande skärsliperi som åkte på turné under sommaren 1961-62 i Upplandstrakten.
Det VW drivna sliperiet visar bara ytterligare hur flexibel en folkvagn kan vara.
Posten ska ju fram i alla lägen och även över länsgränser så då passar det ju bra att samma brevbärare eller lantbrevbärare så att säga går över gränsen.
Den glade lantbrevbäraren hittar vi i Lönsboda och han hette Cyril Falck och han finns i en notis hämtad ur Folkvagnstidningen VW forum från 1962 och under notisrubriken VW fronten så kan man läsa diverse spännande och intressanta saker och händelser som denna.
Jo tillbaka till brevbärare Cyril han är vad vi vet den enda på sin tid som betjänar postabonnenter i tre olika landskap, Skåne, Blekinge och Småland.
Nu undrar vän av ordning vilken bil han använde och jajemen han körde en VW 1200 och på den tiden behövde inte varken smålänningar, blekingar eller skåningar vänta på sina brev.
Ja vad fasen här kommer några fler godingar plus bilden på Cyril mitt i utdelningen.
I en tidning från 1962...ja Scania-Vabis egen tidning Mil kan man ibland hitta intressanta saker och den här gången får man till sin förvåning se....en Scania från 1929 som användes för transporter vid St Getruds sjukhus i Västervik.
Man undrar i sitt stilla sinne var den tog vägen? någon som har nys om detta.....den var ju i gott originalskick 1962 och personalens ögonsten.
Så här såg hemsidan ut 1996...
Tänk att Sveriges största inrikesbolag idag bara är ett ninne blott men vilket minne sen, det sitter djupt rotat i våra hjärtan.
Se nostalgisidan om LIN.
Här är orsaken till mitt inlägg en tändsticksask som inköptes på loppis igår...sådana fynd uppskattas även om dom är små.
Vem minns inte detta med ett leende och den som söker finner.för läsken finns kvar än idag.
Och den som minns Loranga på tv får en liten återblick.
Och detta inlägg skulle varit sponsrat av Loranga om nu vi velat...men vi är ju bara nostalgiska till tusen.
Tänk vilken byggnad och den finns kvar, jo för jag satt och tittade i en Konsumbok och fick se Konsum snabbköp som låg på Dr Bex gata, och nu kan man ju tro att fastigheten inte finns kvar men det gör den nu med Coopaffär.
Bild från 1952
Så där lite lagom invecklat kan man ju säga att den här uppfinningen verkar för betänk det faktum att man liksom skulle spela schack med bilar...fast man skulle spara på plats vid parkering så då skyfflade man runt bilar på plattformar och man kan ju bara föreställa sig hur det sett ut i skala 1:1.
Så beskrivs uppfinningen......
Automatisk garage
Danderydsingenjören Olle Isvén har konstruerat detta automatiska garage som beräknas utnyttja 85% av garagets golvyta.
Bilarna placeras på plattor som sedan kan förflyttas i förhållande till varann så att fordonen kan få fri körbana och framföras till en hiss, ja även som modell så torde denna automatiska tingest vara ytterst invecklad.
Året var 1961 och hela världen låg öppen för idéer och nymodigheter.
Förra inlägget behandlade en oljerigg från oljebolaget BP så då fortsätter vi väl på det temat...BP alltså
För frågan som jag ställer är var låg BP:s huvudkontor i Sverige?, här i en bild från 1969.
Och vem har inte tänk tanken att det skulle vara rätt trevligt att återse en av trailerekipagen med BP olja i lasten, då skulle iallafall jag få gåshud och säga något om dom kunde allt det där med reklam förr i tiden.
När får vi se Essomackar i Sverige för visst blir man både lite glad och förtretad när man i reklamen från Hockey och handbollen får se Essoreklam på sargar och bakom spelarna under intervjuer..vi får ju klara oss med OKQ8...Preem..ja ni vet alla obeskrivligt tråkiga bolag som "pryder" utsikten utefter våra vägar idag och helt anonyma tankbilar utan reklam som rullar på våra vägar för visst hade det varit trevligare om man fick se ESSO..BP...Fina eller varför inte en Gulfmack..jodå Gulf finns ju men i alldeles för liten skala...
Så bolaget..byt tillbaka....för vill ni vinna folket och återfå en reklammarknad som var självsäljande återgå till dom kända märkena.
Tack för ett exakt och spännande svar och här är huset idag.
Sea Quest var en halvt nedsänkbar borrigg, och besättningen upptäckte Storbritanniens första oljefält som hette Arbroath Field för Nordsjöolja den 14 september 1969, samt också det första gigantoljefältet som heter Forties och hittades 1970.
Sea Quest byggdes av skeppsbyggare Harland och Wolff, Belfast för BP till en kostnad av £ 3.500.000 och lanserades den 8 januari 1966.
Borrriggen vägde 150.000 ton, och hade tre ben som kunde fyllas med vatten för att styra plattformens höjd över havet.
1977 såldes Sea Quest till Sedco (nu en del av Transocean) och döptes till Sedco 135C.
Hon bogserades till Afrikas västkust, och 1980 under borrning i Warri området, Nigeria, inträffade en explosion på riggen som fick omfattande brandskador. Sea Quest blev sen sänkt på djupt vatten.utanför Nigeria.
Harland & Wolff byggde även systerfartygen Olympic & Titanic.
Fredriksdals friluftsteater är och förblir förknippat med Nils Poppe..tänk så många gånger han underhållit publiken och sina kollegor på scenen med sina underfundigheter.
Här är en liten bildserie på föreställningar som gjordes på teatern mellan 1966-1977.
Men först några godbitar..
Fredriksdals friluftsteater som den såg ut 1978.
Och här bildserien...
